Bluffsamtal, bluff-sms och SIM-kapning: så skyddar du dig

Lägg på om någon ringer och ber dig legitimera dig med BankID. Vidarebefordra bluff-sms till 7726. Operatörerna ska enligt PTS regler stoppa samtal från utlandet som visar ett falskt svenskt nummer, men alla stoppas inte. Tappar mobilen plötsligt täckningen utan förklaring, kontakta operatören och banken direkt. Numret kan ha kapats.

Bluffsamtal och falska nummer

Bedragare ringer ofta från utlandet men låter det se ut som ett svenskt nummer på displayen. Det kallas spoofing. Numret kan likna din banks, en myndighets eller ett vanligt mobilnummer. Syftet är att du ska lita på samtalet.

En annan metod är wangiri. Du får ett missat samtal från ett utländskt nummer, och om du ringer tillbaka hamnar du på ett betalnummer. Ring aldrig tillbaka till okända utländska nummer.

Vad operatörerna blockerar

PTS föreskrifter PTSFS 2024:2 kräver att operatörerna stoppar vissa samtal från utlandet:

Källa: PTS, Telephone scams / spoofing, PTSFS 2024:2.

Operatörerna stoppar mycket. Telia uppger att de stoppade 54 miljoner bedrägerisamtal 2024, varav 17 miljoner med falska nummer och 37 miljoner wangiri-samtal. Under första halvåret 2025 stoppade Telia över 31 miljoner bluffsamtal. Våren 2025 anslöt Telia också till en gemensam branschlösning mot falska nummer mellan operatörernas nät.

Källa: Telias pressmeddelanden 19 december 2024 och 10 juli 2025.

Bluff-sms och 7726

Bluff-sms handlar ofta om ett paket som inte kunnat levereras, en obetald avgift, en vinst eller ett konto som ska spärras. Det finns alltid en länk eller ett nummer att ringa.

1. Klicka inte på länken och svara inte.
2. Vidarebefordra sms:et till 7726. Det motsvarar SPAM på knappsatsen.
3. Radera sms:et.
4. Har du redan lämnat uppgifter, kontakta banken direkt.

Nummer 7726 finns sedan november 2023 och togs fram av Telekområdgivarna tillsammans med Polisen, Tre och andra mobiloperatörer. Lär även barnen detta. Se spärra köp på barnens mobil.

BankID och falska rådgivare

Den vanligaste vägen till dina pengar är att få dig att legitimera dig eller signera med BankID. Telekområdgivarna ger rådet: logga aldrig in med BankID på någon annans uppmaning om du inte är helt säker på vem motparten är.

• Ingen bank, myndighet eller operatör ringer och ber dig legitimera dig med BankID.
• Har du lämnat ut uppgifter eller godkänt något, kontakta banken och polisanmäl.
• Telekområdgivarna varnar för bedragare som utger sig för att vara just dem och påstår att abonnemang har tecknats i ditt namn.

Säljer någon ett abonnemang per telefon gäller avtalet bara om du efter samtalet godkänner erbjudandet skriftligt. Det följer av distansavtalslagen. Läs mer om ångerrätt på mobilabonnemang. Vill du klaga på något operatören har gjort, se så klagar du på operatören.

Om numret kapas

Vid SIM-kapning, även kallat SIM-swap, lyckas en bedragare flytta ditt nummer till ett SIM-kort de kontrollerar. Det kan ske genom att de lurar operatören att skicka ett nytt SIM-kort eller eSIM. Då får bedragaren dina sms och samtal, och kan ta emot engångskoder.

Tecken på att något är fel:

• Mobilen tappar plötsligt täckningen och visar ingen tjänst, utan förklaring.
• Du får besked om att ditt SIM-kort eller eSIM har bytts, utan att du bett om det.
• Du kan inte längre logga in på tjänster som skickar koder via sms.

Gör så här direkt:

1. Kontakta din operatör från en annan telefon och be dem spärra SIM-kortet.
2. Ring din bank och be dem spärra kort och inloggningar.
3. Byt lösenord till e-post och andra viktiga konton.
4. Polisanmäl.

Förebygg genom att använda en app för inloggning i stället för sms-koder där det går, och fråga din operatör vilket skydd som finns mot obehöriga SIM-byten. Läs också vad är eSIM?

Vanliga frågor

Källor: PTS om spoofing och PTSFS 2024:2; Telekområdgivarna, bedrägerivarning (uppdaterad 23 oktober 2025); Tre om 7726 (27 november 2023); Telias pressmeddelanden 2024 och 2025; distansavtalslagen (2005:59), 2 kap. 3 a §.